Projekt Provokation

Jag saknar att läsa Jane Austen.
Jag saknar äkta Jane Austen-romantik.

I verkligheten är romantiken inte lika romantisk och allt är inte så lätt.
I verklighetens romantik så är kärleksbrev och liknande utbytt mot att istället få såna här mejl:

Och ett hångel börjar bli lika betydelselöst som... jagvetinte?


Det är okej att knulla runt och allt vad det är. Det är okej för det är naturligt!!!!!!!!!!!
Blablabla...

Jag börjar undra vem som mår speciellt bra av det!?
Fysisk tillfredställelse kan man ge sig själv. Faktiskt.
Det man inte kan ge sig själv på samma sätt är bekräftelse.

Den där glada känslan när man har vunnit någon och fått känna sig snygg, sexig och eftertraktad, den brukar gå över. Den brukar gå över efter olika lång tid. Sen känner man sig väl ändå mest tom? Och det måste botas med att man ska sätta på sig klackarna, klänningen (eller för killar, kanske nåt annat) och gå ut och söka ytterligare lite bekräftelse?
Man kan inbilla sig att man är lycklig för stunden, men känslan av att ens utseende är det som gör en eftertraktad måste väl vara destruktivt i slutändan?

Jag tycker inte att det är fel att knulla runt. Men jag tror att man måste vara nogrann med sig själv och tänka efter när man gör det för bekräftelse osv.
Det är för vanligt.
Och det är för ens egen skulle man ska tänka och känna efter.
Eller vad tror ni?

/Miriam

Sara:
Vad anser du om feminism? vilket intryck har du fått? är du feminist?

Man 27:
beror hur man definerar en feminist.. om det är en person som är för jämlikhet mellan könen, samma lön för samma arbete och för kvinnors rättigheter.. då är jag feminist.. men om det handlar om att kvinnor ska vara så lika som möjligt män.. att kvinnor ska agera och handla som män... då är jag inte feminist.. då är jag anti feminist ...

Sara:
Feminism för mig är verkligen inte att kvinnor ska bli till män. Varför inte bara stärka kvinnans egenskaper och roll i samhället, istället för att kvinnor måste bli till män för att vara accepterade.






My lucky number one som överhuvudtaget har svarat på en feministfråga (och då räknar jag inte in de som har skrivit typ "öhhh, vill du knulla?").

/Sara

Hörde idag på stan:

Liten flicka: Det var en pojke på dagis som slog mig idag.
Mamman: Nämen oj. men tror du inte bara att han tyckte att du var söt och inte visste hur han skulle få kontakt med dig?!


Ständigt uppmuntras barn att ta allt som komplimanger. I alla fall flickor.
Om en pojke på dagis slår dig så är det nog för att du är söt, om en pojke tafsar på dig så är det nog för att du är söt, om en flicka i klassen är elak mot dig så är det nog för att hon är avundsjuk på dig för att, gissa vad......... du är söt!!!!
Därför ska du inte vara arg och ledsen. För du är ju SÖT!
Som liten flicka uppmuntras man att ta emot allting med ett leende. Att offra sig själv är bra, för att det betyder att du är snäll.
Och som liten flicka kan man knappast undgå att märka att dom värdefullaste egenskaperna man kan ha är att vara snäll och söt.
Eftersom det är det man får intryckt i sig hela tiden.
VAR SNÄLL OCH SÖT!
VAR SNÄLL OCH SÖT!
VAR SNÄLL OCH SÖT!

Jag har aldrig varit en liten pojke, men jag kan tänka mig att det inte är så fantastiskt det heller.


/Miriam

Är du feminist? -Ja.

Är du särarts- eller likhetsfeminist? -Jag anser att män och kvinnor är biologiskt olika och att ojämnlikheten beror på samhället vi lever i. Så jag står väl lite däremellan.

Vad anser du om att det är så få äldre (och unga) män som tar stark ställning i den här frågan? -Jag tycker att det är tråkigt att det är så. Äldre män har ofta växt upp i en annan kultur och uppfostran än den vi lever i idag; att kvinnorna stod vid spisen och skötte hushåll medans männen jobbade. De yngre männen tror jag inte ser verkligheten och är blinda för hur det egentligen är.

Tycker du att du har varit medveten om den här frågan i uppfostran av dina barn? -Ja, det tycker jag, för att jag har behandlat er som individer och inte efter erat kön.

Har du och din partner varit föräldralediga lika länge? -Jag har haft all föräldraledighet och din mamma ingen, dvs vi var lediga båda två, ha ha!

Vi har pratat mycket om att man märker av så många fler tjejjer/kvinnor som är frustrerade i sin könsroll än män, trots att männens könsroll också är väldigt destruktiv. Så, känner du dig någonsin frustrerad i din könsroll? -Jag känner mig inte begränsad och att jag måste leva efter den manliga könsrollen, t.ex. frågan du ställde häromdagen om jag tycker att det är jobbigt att min fru tjänar mer än mig, det stör mig inte.


/Sara

Angående den här kommentaren.
Sex är inte en rättighet.
Att man behöver göra vissa grejer för att maximera sin chans att få ha sex en kväll gör inte att dessa grejerna är okej.
Det är inte okej att ta på rumpor, även om dom killar som tafsar kanske i slutändan får fler ligg.
Och man har inte en skyldighet att visa att man INTE är ute efter sex om man inte är det.
Alla kan misstolka en signal någon enstaka gång. Om man dansar med någon och tror att det är okej att lägga handen på rumpan men personen sen visar att det inte var okej genom att gå bort lite, om man då DIREKT tar bort handen, så kan jag förstå det.
Men för att man ens ska kunna klassa in något under misstolkning måste det ha funnits något att misstolka först.
Exempel som det Tove skrev, och exempel som när man dansar på ett dansgolv och det finns en kille som går och stryker handen längs ens rumpa, kan man inte skylla på som misstolkning på grund av att man skulle vara "sämre på att läsa signaler". Är man SÅ otroligt dålig på att läsa signaler har man ett problem, och stannar fördelaktigt hemma på kvällarna.

Och låt mig även påminna dig, Eric, alla ser inte stockholms uteliv som endast en köttmarknad.
Jag vet att jag inte gör det och jag vet också att jag inte är ensam.
Sätt dig in i situationen, tänk någon gång på hur jobbigt det är för oss vars utekvällar inte är en jakt på kuk eller fitta.

/Miriam

Jag skulle gärna vilja veta lite mer om regler kring internet.
Har läst så obehagliga grejer ikväll så jag vet inte vart jag ska ta vägen. Känner att man MÅSTE göra något, ringa till någon, mejla till någon, vara en pain-in-the-ass.
Det hela började med att någon skrev till mig på det här kamrat stället, någon som skrev "hahaha" och sen en länk till en hemsida.
Jag tänker inte länka den här, det vill jag inte. Men på hemsidan stod det i alla fall saker som var skrivna av en kille och handlade om hans ex-tjej som hade dumpat honom. Han var arg på henne och la ut bland annat en bild där hon var naken.
Det var väldigt obehagligt och jag har försökt fråga lite (bara dom i min närhet än så länge) om dom vet hur man skulle kunna hantera något sådant. Kan man anmäla eller nåt? Fast det inte är en svensk hemsida?
När vi kom in på detta ämne så hittade vi även trådar på flashback om prostitution, dels recensioner av prostituerade och även tips på vart man kan hitta prostituerade i sverige och i andra länder.
Detta är lagligt eller?
Om det är olagligt att köpa sex är det ju bara så jävla absurt om det ska vara lagligt med hemsidor där man tipsar om vilka som är bra och ger information om hur man kan få tag på dessa protituerade.
Sen hade även någon skrivit om det här lagförslaget att det ska bli olagligt att köpa sex även utomlands, och då hade dessa ljushuvuden (eller ska jag säga kukhuvuden) skrivit bland annat "snart får man ju inte äta gröt i sverige heller".

Och då kommer man ju genast in på frågan om yttrandefrihet. Jag vet att jag nog kan låta splittrad inför yttrandefrihet och det kan nog bero på att jag är det. På sitt sätt är jag för en väldigt vid yttrandefrihet, men om det nödvändigtvis måste innefatta sådant här så är jag inte med längre. Dock så tycker ju jag att man kan ha en rätt så vid yttrandefrihet med vissa gränser.
För det här är ju bara inte okej, det är så jävla dåligt.
Så nu är frågan vilka man ska vända sig till, för det har vi (rebecka och jag) sagt att det tänker vi göra. Först kanske ta reda på om det är tekniskt möjligt att kunna ta bort såna här sidor (kanske man kan kolla hos polisen???) och sen får man försöka få tag på politiker. Tjata och vara jobbig, lyckligtvis är det en av mina talanger.

Även om det känns som att man inte kan förändra något (eftersom makten är så centraliserad) så är frågan om man kan må bra utan att ens våga försöka?


/Miriam

Alla har vi väl haft en speciell, återkommande mardröm?
Under nästan hela min barndom (eller i alla fall en stor del av den) så hade jag en sån. Men det är hemskt svårt att beskriva denna mardröm, för den låter så oerhört löjlig.
Jag har försökt förklara för massa hur obehaglig denna skräckens dröm har varit när den förföljt mig under min barndom men jag lyckas aldrig förmedla den på ett bra sätt, ingen fattar.
Drömmen är ytterst kort, och jag kan än idag se den ganska tydligt framför mig.
Det är en prästkrage, en väldigt fin prästkrage, som av någon outgrundlig anledning växer på en asfaltsväg.
Men sen kommer en stor traktor och kör på prästkragen.
Och det är liksom det som händer, det är själva slutstationen så att säga.
Men för att förstå hur läskigt det här var måste jag kanske tillägga att traktorn var en bajstraktor, full av bajs.
Inte för att det syntes, det bara visste jag. Såklart.

Detta inlägg kan verka en aning ironiskt, men helt ärligt så var det här en återkommande mardröm som jag hade och det var verkligen inte kul då. Jag var så rädd för den här drömmen att den var vissa nätter anledningen till att jag fick sova hos mamma och pappa för att jag var så rädd.

Men anledningen till att jag kom att tänka på det idag var att jag tittade igenom gamla bilder och hittade en jag tagit i nya zeeland. Den påminner mig om den där helvetes bajstraktorn lite grann.

Tänk er något såntdär fast mer i traktorform och med bajs i.
Och sen att den förstör en prästkrage som växer på asfalt.

Såhär i efterhand kan jag undra om prästkragen representerade mig och traktorn min enorma bacillskräck som jag hade, eller något sådant?

/Miriam

Jag har tänkt på en sak. Fenomenet att vissa kvinnor inte kan visa sig vara mänskliga i manligt sällskap när det kommer till romantik? Jag såg ett sex and the city avsnitt härom veckan och då fes carrie i bigs sällskap, sedan trodde hon att deras förhållande skulle ta slut på grund av detta och hon pratade om att hon inte vill att han ska veta att hon är mänsklig. Jag tror nog att män också kan präglas av det men kanske inte på samma sätt.
Det är kanske inte så att man pratar om att man ska bajsa eller vad det nu kan vara, men det kan i vissa fall vara sjukligt. Att dessa kvinnor vill framstå som någon lite finare än vanliga dödliga som bajsar hela tiden. Som när blondinbella inte kunde bajsa hos sin kille de första månaderna som dom dejtade. Var bajsade hon då, var hon tvungen att gå hem och bajsa och sen komma tillbaka?
Jag tror att detta fenomen är samma sak som att man kan tänka "bajsar kungen?" Allt rövslickande hos kungen -typ att man inte får säga "du" och så vidare- tror jag skapar detta. Jag tror att det kan vara lite samma sak med vissa kvinnor och män. Deras respektive avgudar dem så mycket de första månaderna och då skapar det en klyfta. Men jag tror att det kan finnas en hel del fler förklaringar.

men iallafall: sluta rövslicka!


/Sara

Erika kommenterade på inlägget precis under, att man borde starta en kampanj för att hjälpa tjejer att veta hur man ska reagera.

Läser en del bloggar och det verkar vara på tapeten att skriva om hur man ska hantera killar som tafsar.

öh öh du äger CK.
öhh kanske.
we will met you again our friend.
we vet inte where, bara att det e soon!

CK & projekt provokation 4-ever!

*mirres löfte uppfyllt!*

Detta ställe där vi är medlemmar, där finns det hur många som helst, och det fantastiska är att nästan ingen är den andre lik. Varje dag får man en del "mess" som det kallas på detta ställe, istället för mejl.

Idag hade vi en diskussion i klassen om prostitution.
Det var väl ungefär massa killar i klassen mot mig först, innan typ sara och nån eller nåra få mer kom in i diskussionen.
Det vi kan dra som slutsats är att det inte var en enda kille som inte argumenterade för laglig prostitution, medans dom få tjejerna som sa något för det mesta var emot laglig prostition, med något undantag.
Sen kan vi också se att ett argument för laglig prostitution var att "jamen, då kanske det blir färre våldtäckter eftersom dom killarna som inte får sex och är frustrerade kan köpa sex istället för att typ våldta."
Jag blir helt mållös när någon säger ett sånt argument. Som att våldtäcktsproblemet inte ligger i dessa män och som att det inte är dom som man måste jobba med. Ungefär som att det är lite såhär "tjejer antingen måste några av er sälja sex eller så måste vi fan våldta er, för vi kan ju absolut inte på något sätt kontrollera våra lustar!"

Helt jävla mållös som sagt.
Vad fan är det för jävla piss-fitt-kuk-argument om man får fråga?????

(Kommer vi nu att komma tillbaka till en period då jag bara bloggar om skitgrejer från min klass, vilket min gamla blogg handlade om i stort sett odelat i slutet? Ja, kanske. Fullt möjligt.)
/Miriam

man 47:


Sara:



man 47:






/Sara

På mitt lilla hang around här på cyberspace kan man göra undersökningar. min undersökning lyder följande:
föredrar du tjejer stringtrosor?
ja 60% & nej 40%

idag skrev då en man till mig angående min undersökning.

man 47:



Jag:



/Sara

Ett jävla problem är att dom inte förstår vad jag säger!
Dom förstår inte vad jag säger när jag frågar om feminism, men inte heller när jag tycker att jag går in på deras intresseområden (SEX) så förstår dom.
När jag skriver att "nej, jag är inte intresserad av någon form av rollspel utan om det på något sätt ska anspela på "man&kvinna tillsammans"-tjafset så ska det för fan vara romantiskt!!" Ja, ikväll ska det vara romantiskt

Men skriver man "nej tack inget sexrelaterat!" så får man det här tillbaka.



Jag skulle inte ha tagit illa upp över något sånt här om jag inte uttryckligen sagt nej och varit så pass tydlig att personen i fråga inte borde kunna tveka, FÖR DÅ BLIR JAG SUR.
Och jag undrar om en sånhär person tror att självklart blir man glad över så fina små meddelanden och bestämmer sig för att omyndigförklara mitt beslut eller om det är det att vi har kommunikationsproblem (att han rent faktiskt inte kan uppfatta det jag försöker säga).

Det är då jag skriver saker som att du förtjänar att drunkna i mensblod.

/Miriam

Det här med att chatta på engelska är perfekt. Perfekt på det sättet att man har lättare att ha distans till det man skriver och på det sättet att... ja, man lär sig bättre engelska (förenar nytta med nöje).
Sen grejen med att denna engelska lilla vän gillar fulla feminist-tjejer låter ju ytterst suspekt.

Fast på ett spännande sätt?
:D

/Miriam

Vi har nu skaffat helgon.net också.
Detta var något av det första vi hittade.
Vad tycks?
Har självklart svarat på denna kille, och vi återkommer med mer om diskussionen!

/Miriam och Sara

En sak som är spännande med internet är att man får chansen att prata med människor som är på ett sätt som ingen i min närvaro är.
Jag lever nog i en ganska inbäddad tillvaro, dom flesta av mina vänner och bekanta (möjligtvis bortsett från många i vår klass) är feminister. Det är sällan jag träffar någon som är rasist. Det är sällan jag träffar någon som jag känner inte respekterar mig på grund av mitt kön.
Det är på internet jag för första gången hör någon säga att kvinnor har mer rättigheter än män och det är på internet jag för första gången hör någon säga till mig (eller ser någon skriva menar jag...) att den är sverigedemorkat.
För mig är det konstigt.
Jag vet att det finns människor med dom här åsikterna
men dom existerar ju inte i mitt liv!

När man känner att man lever i en tillvaro där man tycker att man respekteras och där många saker är en självklarhet (som att man är feminist och antirasist till exempel) när man träffar nån ny tjej eller killer så är det svårt att förstå vissa saker man läser i tidningen och så.

För mig är det svårt att känna att jag tillhör gruppen "kvinnor".
När jag läser statistik som säger att kvinnor har så mycket lägre lön än män eller att en ambulans kan komma ungefär 20 minuter senare om det är en kvinna i nöd än en man så tänker jag "fyfan! stackars kvinnor!".
Jag vet att jag har en fitta, och inte en snopp. Jag är medveten om det och jag vet egentligen att det handlar om mig med.
Men jag kan inte riktigt tro det.


bilden är från http://www.jamombud.se/arbetslivet/faktaomloner.asp
När börjar man inse att man faktiskt inte tillhör den gröna?
Och är det nyttigt att prata med folk som "tar en ner på jorden" eller är det bättre att vara naiv?
Och om det inte är bra att vara naiv, är det i så fall för att det anses korkat eller är det för att man har rätt att få känna sig medveten om hela sanningen?

/Miriam

Min DreamBoy har visat sig vara en DreamDad i sidan av sitt internetliv...


Sara:



dreamboy1965:



Sara:
        


Jag kan faktiskt inte riktigt förstå varför man som så gammal har kamrat. Jag kan inte förstå att han är lika gammal som min mamma. En rolig grej med den här mannen är att han en gång skrev till mig på mobilen. Jag ser framför mig hur han sitter på en trevlig familjemiddag med mobilden i högsta hugg och chattar på kamrat. Mina pappa har inte lärt sig att använda uttrycket smsa ännu, han säger maila istället. Men man ska inte dömma någon vid första intrycket, jag menar, han kanske rökte på för mycket när han var 15 och stannade i sin mentala ålder. Men det är tyvärr väldigt svårt att inte döma samtliga på kamrat.

Idol-Lars! Lars Eriksson.
vad tycker ni?
Det enda jag har sett var det här senaste lilla skämt-avsnittet med Det börjar verka kärlek banne mig.
Sedan vet jag även att han addade mig på myspace och att vi hade lite just internetkontakt. Lååångt innan idol.

Det var väl lite "ung kille som försöker göra musik och lägger ut på myspace och ännu yngre tjej som också försöker göra musik och lägga ut på myspace som typ skriver smiliesar för att uppmuntra varandra, trots att intresset för sig själv är absolut störst". Ungefär.

Men nu är han visst med Idol, ja. Jag kan inte låta bli att undra varför en sån människa vill vara med i ett sånt program var väl min första instinkt. Och ja, mycket riktigt när jag väl såg honom i idol så var det ju alldeles uppenbart att han var för snobbig och tyckte att programmet var kommersiell skit. Så jag bara undrar varför? Varför vara med i något man tycker är skit?

Och är det okej att "hälsa på" i andra människors värld och håna dom?
Själv är jag en snobb på många sätt och viss, och min spontana reaktion var att skratta och tänka "JA! det är rätt att håna dooom! dom förtjänar att hånas för att dom har så dålig smak!"
Men sen är det ju det här att man liksom inte kan säga att någon konst ÄR bättre, man får faktiskt bara tycka.
Och om man då som Lars med all sin integritet, jag och många andra inte tycker om idol och deras sätt att massproducera och skapa musik förstår jag faktiskt inte varför i helvete man vill klampa in och förstöra för dom som kan relatera till den här musiken och tycker att det är den sanna konsten i deras liv.

Så, nu får vi väl se om han googlar sig själv.

P.S. det måste väl kvala in som en typ internetkontakt? jag menar det är det bloggen ska handla om och jag är inte världsbäst på att hålla mig inom ämnet kanske, men!

/Miriam