att hantera tafs. del 2
Erika kommenterade på inlägget precis under, att man borde starta en kampanj för att hjälpa tjejer att veta hur man ska reagera.
Det låter fint, men jag känner mig fundersam om hur en sån kampanj skulle fungera.
Det känns som att man får höra det från olika håll ständigt, men i slutändan känns det ändå alltid fel?
Man känner sig ändå bara otillräcklig hur man än reagerar för man känner aldrig att man kan göra rätt?
Är inte problemet att det finns för många som skriker ut hur man ska göra?
Eller självklart skulle man kunna säga att problemet ligger inte hos den som blir tafsad på över huvudtaget, men det är ju ett problem när man själv kan gå runt och känna att man har gjort fel och sagt fel saker, när man egentligen är offret?
Går ens killar (och tjejer) som tafsar på folk ute, runt och har dåligt samvete?
I slutändan undrar jag om ännu en kampanj skulle hjälpa? Vad skulle man säga i den? "Ta ingen skit fast må inte dåligt om du gör det heller"?
Åhh jag vet inte. Det här gör mig arg och ledsen. För man ska inte behöva ha dåligt samvete när man själv är den som blir utsatt för en olaglig handling. såklart.
/Miriam
Kommentarer
Postat av: Erika, igen
Nej, men på samma sätt som det finns reklamer för självförsvarskurser tjejer kan gå på för att "klara sig själva" borde det sändas reklamer av typen "tafs är olagligt", "våga säga ifrån", vadsomhelst. Jag tycker man ska skippa hela offergrejen och bara uppmuntra alla tjejer att våga ställa till scener. Och resultatet skulle bli att färre tafsade (iaf på öppen plats). Idealistiskt? Ja. Men fint.
Postat av: miriam
ja, att informera om att det är olagligt kanske vore en bra idé, det håller jag med om!
för det tror jag uppriktigt inte att alla till fullo har förstått.
Trackback
