idag är en lördag.
Jag kan känna mig så sjukt besviken på mig själv när mina känslor inte är lika smarta, genomtänkta och politiskt korrekta som mina tankar kring känslor är.
Okej, stryk genomtänkta, de flesta av mina känslor är väldigt genom.... kända, kanske det blir?
Blir äcklad av känslor som jag sitter och argumenterar om varför dom är destruktiva och sen vaknar jag helt svettig, kramandes mitt element och känner så som man faktiskt inte skulle känna.
Och ibland kan jag också känna att jag vill vara jättejättejättejättesmal och en väldigt gullig och söt, liten tjej. Fast ingen verkar fatta att jag också vill det ibland. Bara för att jag håller mig så mycket, för någonstans trivs jag också väldigt bra i en lite mer gastig, ogullig roll och jag kanske bara är lite mer "tjejen-du-kan-prata-ut-med-och-berätta-om-din-kärlek-till-hennes-fantastiska-kompis" och jag trivs oftast väldigt bra med det.
Känner att jag är den jag vill vara och då spelar allt annat ingen roll. Egentligen.
/M
Okej, stryk genomtänkta, de flesta av mina känslor är väldigt genom.... kända, kanske det blir?
Blir äcklad av känslor som jag sitter och argumenterar om varför dom är destruktiva och sen vaknar jag helt svettig, kramandes mitt element och känner så som man faktiskt inte skulle känna.
Och ibland kan jag också känna att jag vill vara jättejättejättejättesmal och en väldigt gullig och söt, liten tjej. Fast ingen verkar fatta att jag också vill det ibland. Bara för att jag håller mig så mycket, för någonstans trivs jag också väldigt bra i en lite mer gastig, ogullig roll och jag kanske bara är lite mer "tjejen-du-kan-prata-ut-med-och-berätta-om-din-kärlek-till-hennes-fantastiska-kompis" och jag trivs oftast väldigt bra med det.
Känner att jag är den jag vill vara och då spelar allt annat ingen roll. Egentligen.
/M
what has become of us
Idag i skolcaféet såg jag några av dom där tjejerna i klassen under oss komma in och vara så himla fina.
Då slog det mig lite grann att för ett år sen var det ju vi som alltid var fina.
Som alltid orkade klä upp oss i fina kjolar och klänningar.
Sen tittade jag ner på mina egna kläder och så sa jag till mina vänner som satt omkring mig och pratade om småsaker
"WHAT HAS BECOME OF US?"
Lite saknar jag nog den aldrig sinande energin som fanns där då, till att hålla koll på exakt allt som fanns på myrorna och köpa fina, billiga grejer och vara så himla snygg bara.
När jag får pengar kommer orken nog komma.
/Miriam.
Då slog det mig lite grann att för ett år sen var det ju vi som alltid var fina.
Som alltid orkade klä upp oss i fina kjolar och klänningar.
Sen tittade jag ner på mina egna kläder och så sa jag till mina vänner som satt omkring mig och pratade om småsaker
"WHAT HAS BECOME OF US?"
Lite saknar jag nog den aldrig sinande energin som fanns där då, till att hålla koll på exakt allt som fanns på myrorna och köpa fina, billiga grejer och vara så himla snygg bara.
När jag får pengar kommer orken nog komma.
/Miriam.
tandställningar
Från detta:
Till detta:
Det är rätt häftigt hur man kan se så pass annorlunda ut på så kort tid. Okej, det kanske bara är jag som tycker att det ser rätt annorlunda ut.
Jag har från och med denna dan ingen tandställning och kan förhoppningsvis prata med okända män på tunnelbanan och tro att dom pratar om coca cola när dom säger cola utan att dom adderar det med tandställning och får fram en gissning på att jag är fem år.
Sen kan jag äta äpplen utan att skala dom och skära upp dom i små bitar.
Jag kan hångla utan tandställning.
Jag kan dra tungan längs mina tänder och förundras över hur lena dom är när jag har tråkigt.
Jag kan ha på mig mina glasögon utan att känna mig som ugly betty.
Jag skulle nu kunna köpa den där kjolen med dragkedja på utan att känna att det blir löjligt mycket matchning med tandställningen (nu vill jag inte längre ha den ens, men jag skulle KUNNA).
Kort sagt så finns det en hel del som känns häftigt med detta.
För mig.
Jag inser att det inte är lika stort för er.
/Miriam
Till detta:
Det är rätt häftigt hur man kan se så pass annorlunda ut på så kort tid. Okej, det kanske bara är jag som tycker att det ser rätt annorlunda ut.
Jag har från och med denna dan ingen tandställning och kan förhoppningsvis prata med okända män på tunnelbanan och tro att dom pratar om coca cola när dom säger cola utan att dom adderar det med tandställning och får fram en gissning på att jag är fem år.
Sen kan jag äta äpplen utan att skala dom och skära upp dom i små bitar.
Jag kan hångla utan tandställning.
Jag kan dra tungan längs mina tänder och förundras över hur lena dom är när jag har tråkigt.
Jag kan ha på mig mina glasögon utan att känna mig som ugly betty.
Jag skulle nu kunna köpa den där kjolen med dragkedja på utan att känna att det blir löjligt mycket matchning med tandställningen (nu vill jag inte längre ha den ens, men jag skulle KUNNA).
Kort sagt så finns det en hel del som känns häftigt med detta.
För mig.
Jag inser att det inte är lika stort för er.
/Miriam
att fastna i fixar-rollen
Det är så jobbigt lätt att bli såndär "jag-fixar-och-ordnar-allt"-tjej.
Allt blir lätt en ond cirkel. Man vågar inte låta bli att fixa allt för att "HERREGUD ANNARS BLIR DET JU ÄNDÅ INTE GJORT!". Och det är ju givetvis mycket dumt. Samtidigt så finns det förmodligen en anledning till när man tänker så, det stämmer kanske oftast att det inte blir gjort om man inte själv gör det.
Fast det kanske är smällar man får ta. Att vissa saker inte blir gjorda.
Det är väldigt jobbigt med folk som gör saker, men som sen går runt och klagar över att dom "tvingas" göra det.
Men det är också väldigt jobbigt för såna som jag, när man oftast är "fixarn" och sen inte fixar en speciell grej och folk blir irriterade på en för att det inte är fixat eftersom alla förväntar sig ju att fixarn gör allt.
Jag tycker att jag känner igen båda sidorna väldigt väl.
Jag har absolut en tendens att ta på mig för mycket och fixa för mycket och sen känna mig ledsen och tagen för givet. Men jag vet också hur det känns när någon tjatar på en för att den har känt sig tvingad att göra nåt för att jag inte gjort det när jag kanske från första början inte ens tyckt att det är något speciellt viktigt.
HERREGUD....
Det enda jag kan säga med säkerhet är alltså att bara för att någon brukar fixa allt kan man inte bli sur och irriterad på den personen om den plötsligt inte vill fixa någon ny grej. Kanske helt enkelt att alla får se till att själva fixa det som dom tycker känns väldigt viktigt. Då blir allt som är viktigt fixat och då kan man aldrig bli arg på någon för att något som känns viktigt inte blir fixat.
Allting snurrar runt i mitt huvud och min kropp är öm och träningsvärkig från breakdansen (förrstengör inte en såndär stå-på-huvudet-med-benen-i-luften-freeze i bara trosor när ni är med folk ni inte vill ska se er göra en freeze i bara trosor).
/Miriam
Allt blir lätt en ond cirkel. Man vågar inte låta bli att fixa allt för att "HERREGUD ANNARS BLIR DET JU ÄNDÅ INTE GJORT!". Och det är ju givetvis mycket dumt. Samtidigt så finns det förmodligen en anledning till när man tänker så, det stämmer kanske oftast att det inte blir gjort om man inte själv gör det.
Fast det kanske är smällar man får ta. Att vissa saker inte blir gjorda.
Det är väldigt jobbigt med folk som gör saker, men som sen går runt och klagar över att dom "tvingas" göra det.
Men det är också väldigt jobbigt för såna som jag, när man oftast är "fixarn" och sen inte fixar en speciell grej och folk blir irriterade på en för att det inte är fixat eftersom alla förväntar sig ju att fixarn gör allt.
Jag tycker att jag känner igen båda sidorna väldigt väl.
Jag har absolut en tendens att ta på mig för mycket och fixa för mycket och sen känna mig ledsen och tagen för givet. Men jag vet också hur det känns när någon tjatar på en för att den har känt sig tvingad att göra nåt för att jag inte gjort det när jag kanske från första början inte ens tyckt att det är något speciellt viktigt.
HERREGUD....
Det enda jag kan säga med säkerhet är alltså att bara för att någon brukar fixa allt kan man inte bli sur och irriterad på den personen om den plötsligt inte vill fixa någon ny grej. Kanske helt enkelt att alla får se till att själva fixa det som dom tycker känns väldigt viktigt. Då blir allt som är viktigt fixat och då kan man aldrig bli arg på någon för att något som känns viktigt inte blir fixat.
Allting snurrar runt i mitt huvud och min kropp är öm och träningsvärkig från breakdansen (förrstengör inte en såndär stå-på-huvudet-med-benen-i-luften-freeze i bara trosor när ni är med folk ni inte vill ska se er göra en freeze i bara trosor).
/Miriam
drinken som ni ska identifiera mig med
När jag gjorde testet "your drink" på facebook blev jag riktigt skamsen när jag såg resultatet. Jag som till och med fyllde i att min favoritfärg var grön bara för att det skulle bli mojito.
"love sports"
/Sara
"love sports"
/Sara
lite från kamrat
Det är så obehagligt när man klickar in sig på olika personer och hela presentationen är gul och blå, och det första man möts av är det här:
Jag skrev också lite med folk, bland annat med en kille som kände bingo remér. han sa att han kunde fixa så att man kunde bli fotad av kära bongo..
Jag: WOW; JAG VILL BLI FOTAD AV BINGO REMÈR!
Han: msn och cam?
Jag: Problemet är att jag har två jätte stora varbölder i ansiktet, men asså jag kan ju spara till en operation..
Han: Cam?
Jag: jag lider också av acne, men det kan jag också fixa...
och så har jag väldigt små bröst.. men alltså, jag vill så gäärna
Han: bevisa att du är äkta
Och här kommer en annan konversation. ni vet när folk skriver att dom är typ 99 bara för att dom kanske inte vill ge ut sin ålder...
Jag: är du 99 år gammal? :O :O
Han: hehe ne. ja e 22 :o :0
Jag: jahaaaaaa, för det stod ju att du var 99 :O
Han: jo men ja e inte 99 :) e du 17?
Jag: okej, jag blev bara så himla chockad. har aldrig varit med om att någon är 99 på kamrat.
ja det är jag.
Han: hehehehe ok. kan ja fråga ditt namn?
Jag: Sara, och du?
Han: ok. ja heter Heidar :)
Jag: Du har altså inga problem med att jag är 17?
Han: hehheheheh ne :)
Jag: okej, jag tänkte bara med tanke på att du är 99, det är ganska stor åldersskillnad
Han: hehe ok. men ja e inte 99 iaf
Jag: Jahaa, men det står ju det på din presentation... :O
Han: ok vänta ja ska fixa de
kanske lite långsökt..
/sara
Jag skrev också lite med folk, bland annat med en kille som kände bingo remér. han sa att han kunde fixa så att man kunde bli fotad av kära bongo..
Jag: WOW; JAG VILL BLI FOTAD AV BINGO REMÈR!
Han: msn och cam?
Jag: Problemet är att jag har två jätte stora varbölder i ansiktet, men asså jag kan ju spara till en operation..
Han: Cam?
Jag: jag lider också av acne, men det kan jag också fixa...
och så har jag väldigt små bröst.. men alltså, jag vill så gäärna
Han: bevisa att du är äkta
Och här kommer en annan konversation. ni vet när folk skriver att dom är typ 99 bara för att dom kanske inte vill ge ut sin ålder...
Jag: är du 99 år gammal? :O :O
Han: hehe ne. ja e 22 :o :0
Jag: jahaaaaaa, för det stod ju att du var 99 :O
Han: jo men ja e inte 99 :) e du 17?
Jag: okej, jag blev bara så himla chockad. har aldrig varit med om att någon är 99 på kamrat.
ja det är jag.
Han: hehehehe ok. kan ja fråga ditt namn?
Jag: Sara, och du?
Han: ok. ja heter Heidar :)
Jag: Du har altså inga problem med att jag är 17?
Han: hehheheheh ne :)
Jag: okej, jag tänkte bara med tanke på att du är 99, det är ganska stor åldersskillnad
Han: hehe ok. men ja e inte 99 iaf
Jag: Jahaa, men det står ju det på din presentation... :O
Han: ok vänta ja ska fixa de
kanske lite långsökt..
/sara
frida hyvönen
Det är väl ingen som har missat frida hyvönen?
Det är min absoluta favorit just nu. Det har varit min absoluta favorit i olika perioder väldigt länge nu.
När hon släppte sin första skiva "Until death comes", tyckte jag redan om henne.
Nu har hon släppt tre skivor.
Jag älskar henne.
Har ni inte hört "you never got me right" (från första skivan), "serene teenage child" (från första skivan), "london" (från tredje skivan), "birds" (från tredje) och "december" (från tredje skivan) är ni lyckliga för då har ni en wow upplevelse framför er. Eller egentligen flera.
/Miriam
en liten hyllning till en fin vän - EMMA
När jag började i första klass så blev jag kompis med en som hette Moa.
Vi var nog en rätt lustig kombo. Kanske eftersom vi var dom två som blev över och då parades ihop en dag av lärarna på skolgården.
Men sen den rasten var vi oskiljaktiga till tvåan eller trean kanske.
För sen kom Moa en dag med alla sina plasthästar och delade ut varsin till alla tjejer i klassen utom mig. Det var liksom där det tog slut.
Ni kan kanske tycka att det låter som en skitsak, men jag kan nästan än idag känna mig lite sorgsen över den där grejen. Jag hade ju alltid älskat dom där hästarna, det visste hon. Så om hon nu skulle ge bort alla, varför inte ge ens en endaste liten till mig?!
Sen blev jag i alla fall bästa vän med Emma. Och sen dess har det liksom varit så. Även om vi under rätt långa perioder i småklasserna var väldigt mycket bara med varandra och ingen annan och vi nu har en hel del vänner (fast fortfarande är i stort sett alla gemensamma) så kommer ju Emma alltid vara en av mina bästisar oavsett vad, inbillar jag mig.
Det är nog viktigt att få tro så om några personer, även om det kan visa sig en att det kanske inte riktigt blir så i alla fall.
Emma och jag har gjort väldigt mycket tillsammans. Väldigt många för-första-gången-grejer har vi gjort tillsammans.
Här är ett litet bildspel med ganska gamla bilder på oss. Och en låt som vi gjorde. Första gången vi skulle spela in något på garageband. Det vi spelade in var rätt häftigt, tyckte vi då. (Förresten spelar jag in allt på garageband och jag har bara testat en annan grej, quebase, och tyckte uppriktigt bättre om garageband!!!! måste skriva många uttropstecken eftersom jag alltid fått veta att det man gör nödvändigtvis är sämre och dåligare om man använder garageband!!!!)
Först var jag stolt, tyckte det var fint. Något år senare när jag hörde , hörde jag bara allt som var fel hela tiden (otakt, falskt o.s.v.) så jag raderade det (trodde jag): Nu hittade jag det igen, och jag tycker nog att det är rätt kul, det är väl liksom okej att det är som det och lite charmigt?!
Bilderna är från ungefär den tiden vi spelade in det där tror jag.13-14 år?
Det är det som är meningen i alla fall, men på en del av bilderna är vi kanske snäppet äldre.
/Miriam
Vi var nog en rätt lustig kombo. Kanske eftersom vi var dom två som blev över och då parades ihop en dag av lärarna på skolgården.
Men sen den rasten var vi oskiljaktiga till tvåan eller trean kanske.
För sen kom Moa en dag med alla sina plasthästar och delade ut varsin till alla tjejer i klassen utom mig. Det var liksom där det tog slut.
Ni kan kanske tycka att det låter som en skitsak, men jag kan nästan än idag känna mig lite sorgsen över den där grejen. Jag hade ju alltid älskat dom där hästarna, det visste hon. Så om hon nu skulle ge bort alla, varför inte ge ens en endaste liten till mig?!
Sen blev jag i alla fall bästa vän med Emma. Och sen dess har det liksom varit så. Även om vi under rätt långa perioder i småklasserna var väldigt mycket bara med varandra och ingen annan och vi nu har en hel del vänner (fast fortfarande är i stort sett alla gemensamma) så kommer ju Emma alltid vara en av mina bästisar oavsett vad, inbillar jag mig.
Det är nog viktigt att få tro så om några personer, även om det kan visa sig en att det kanske inte riktigt blir så i alla fall.
Emma och jag har gjort väldigt mycket tillsammans. Väldigt många för-första-gången-grejer har vi gjort tillsammans.
Här är ett litet bildspel med ganska gamla bilder på oss. Och en låt som vi gjorde. Första gången vi skulle spela in något på garageband. Det vi spelade in var rätt häftigt, tyckte vi då. (Förresten spelar jag in allt på garageband och jag har bara testat en annan grej, quebase, och tyckte uppriktigt bättre om garageband!!!! måste skriva många uttropstecken eftersom jag alltid fått veta att det man gör nödvändigtvis är sämre och dåligare om man använder garageband!!!!)
Först var jag stolt, tyckte det var fint. Något år senare när jag hörde , hörde jag bara allt som var fel hela tiden (otakt, falskt o.s.v.) så jag raderade det (trodde jag): Nu hittade jag det igen, och jag tycker nog att det är rätt kul, det är väl liksom okej att det är som det och lite charmigt?!
Bilderna är från ungefär den tiden vi spelade in det där tror jag.13-14 år?
Det är det som är meningen i alla fall, men på en del av bilderna är vi kanske snäppet äldre.
/Miriam
Kollektivet
Tänk er ett kollektiv där det bor fyra kvinnor. Vi ska under våran menstruation endast ha en yllekofta som vi tillverkat på våran egen vävstol. Vi ska tova varsin menskudde där vi broderar in vårat namn, men vi ska självklart byta namn till "venusberget", eller liknande som har med en kvinnas naturliga krafter att göra. Menskuddarna ska vi sitta på under mensen så att inte alla möbler blir allt för smutsiga och den ska också ha praktiska axelremmar så att man lätt kan bära med sig den som en ryggsäck. Varför vi använder oss av menskuddar? Vi måste lufta våra vaginor som vid normalt tillstånd har svamp.
Vi ska vara ständigt gravida och livnära oss på våran bröstmjölk som kommer att täcka den ekonomiska biten och ge oss och våra barn föda. Dessutom kommer vi att spara moderkakorna till lite festligare tillfällen.
När det är fullmåne ska vi vallfärda till en bäck där vi kan tvätta våra menskuddar. Under vallfärden ska vi skrida fram och sjunga på en impriviserad visa och endast använda oss av vokaler samtidigt som vi inlevelsefullt gör gester med armarna som symboliserar en vaginas starka egenskaper, detta ger oss styrka. Under vallfärden händer det ofta att vi hamnar i trans, men detta sker inte bara under vallfärden, utan är ett vardagligt fenomen.
I vårat kollektiv bor det endast kvinnor. Män är endast tillåtna att vistas i kollektivet för att befrukta oss. Kollektivet hyser ingen förakt mot män, men kollektivet är skapat för att hylla en kvinnas biologiska egenskaper.
Låter det inte underbart?
Igår hade vi väldigt kul åt det här i alla fall.
/Sara
Vi ska vara ständigt gravida och livnära oss på våran bröstmjölk som kommer att täcka den ekonomiska biten och ge oss och våra barn föda. Dessutom kommer vi att spara moderkakorna till lite festligare tillfällen.
När det är fullmåne ska vi vallfärda till en bäck där vi kan tvätta våra menskuddar. Under vallfärden ska vi skrida fram och sjunga på en impriviserad visa och endast använda oss av vokaler samtidigt som vi inlevelsefullt gör gester med armarna som symboliserar en vaginas starka egenskaper, detta ger oss styrka. Under vallfärden händer det ofta att vi hamnar i trans, men detta sker inte bara under vallfärden, utan är ett vardagligt fenomen.
I vårat kollektiv bor det endast kvinnor. Män är endast tillåtna att vistas i kollektivet för att befrukta oss. Kollektivet hyser ingen förakt mot män, men kollektivet är skapat för att hylla en kvinnas biologiska egenskaper.
Låter det inte underbart?
Igår hade vi väldigt kul åt det här i alla fall.
/Sara
ses på bänken som ligger i mitten av våra hem?
Jag hatar lite att jag tenderar att bli fröken organisera allt och fixa ihop allt.
Extra jobbigt blir det när jag bangar på att gå ut i sista sekunden och det känns lite som att jag sviker eftersom vadå det är ju mig alla har ringt och pratat med.
Varje gång jag funderar på att gå ut men inte gör det så måste jag göra nånting annat, vad som helst bara nåt.
Oftast möts jag och Sara halvvägs mellan oss, vilket blir i abrahamsberg och tar några cigg och snackar skit.
Då kan man må bra för man sparar pengar och lägger sig bra mycket tidigare än annars.
Visste känns det lite typ ANne på Grönkulla? Bästisarna möts i mitten liksom, visst låter det fint?
/Miriam
torsdag
Jag ligger och läser "Mig äger ingen" av Åsa Lindeborg. Får fina bilder i huvudet.
Jag ligger i mammas och pappas säng, på mammas sida, pappa ligger på sin sida och läser Obamas "Min far hade en dröm".
Jag hamnade här efter skolan. Känner mig febrig och trött. Allt känns lite dimmigt och simmigt.
Jag var hos tandläkaren och dom sa att jag får ta av tandställningen om två veckor. Många tror att jag inte har några komplex över den eller typ något annat heller. Fast har inbillat mig lite att allt kommer bli fantastiskt när den inte är i min mun längre.
Ler lite när jag tittar på den här texten. Jag gillar att prata om tandställningar och andra saker som låter typiskt tonåriga, för jag tycker det låter så himla fint. Eller ja, tonårskärlek till exempel är ju väldigt fint men det tycker nog alla. Fast tandställningar och mycket finnar och sånt är också lite fint, lite sådär tonårsfint.
Vet inte om jag tycker det mest på andra, för nu när jag tänker efter känner jag mig inte så jättefin när jag har mycket finnar och med tandställning.
/Miriam
Jag ligger i mammas och pappas säng, på mammas sida, pappa ligger på sin sida och läser Obamas "Min far hade en dröm".
Jag hamnade här efter skolan. Känner mig febrig och trött. Allt känns lite dimmigt och simmigt.
Jag var hos tandläkaren och dom sa att jag får ta av tandställningen om två veckor. Många tror att jag inte har några komplex över den eller typ något annat heller. Fast har inbillat mig lite att allt kommer bli fantastiskt när den inte är i min mun längre.
Ler lite när jag tittar på den här texten. Jag gillar att prata om tandställningar och andra saker som låter typiskt tonåriga, för jag tycker det låter så himla fint. Eller ja, tonårskärlek till exempel är ju väldigt fint men det tycker nog alla. Fast tandställningar och mycket finnar och sånt är också lite fint, lite sådär tonårsfint.
Vet inte om jag tycker det mest på andra, för nu när jag tänker efter känner jag mig inte så jättefin när jag har mycket finnar och med tandställning.
/Miriam
Klubbhistorier
Som tidigare nämnts var vi på nivå 22 i lördags. Utanför nivå22 hänger en sån här lapp (bilden). Vi kom på att man kanske borde köra en "krog runda" som folk ibland kallar det, där man går till t.ex nivå 22 i mjukisbyxor och keps och kanske skramla ihop pengar till en brunkräm. Men jag kan tänka mig att den regeln riktar sig mot män. kvinnor har ofta lite lättare för sig i nattlivet, om man tänker på aspekter som att vakter inte blir lika hotfulla mot tjejer, och att man kanske kan blinka lite med ena ögat så är det ingen fara. jag tänker mycket på den gången då en kille tog på ett flertal stjärtar på dansgolvet, ända tills jag blev upprörd och puttade killen med all min kraft. Då började han vifta med armarna åt alla möjliga håll, daskade till emma på revbenet. Jag och Mirre gick till en vakt och jag visade vem den skydige var. Vakten tog naturligtvis sitt uppdrag på största möjliga allvar och när han hade hämtat ut killen hämtade han ut oss också. Vi blev skiträdda och trodde att vår sista tid inne på klubben var kommen. Väl påväg ut med vakten tar han miriam på rumpan! När vi väl kommer ut frågar vakten om vi vill anmäla killen, det gjorde vi naturligtvis inte eftersom vi själva egentligen inte borde varit där. Kort sammanfattning: Vi anmäler en kille till vakten för att ha tagit oss på rumpan och så tar vakten miriam på rumpan.
En annan gång när jag stod i rökrutan, lite på alerten, så drack jag en flaska öl och när flaskan var slut så droppade jag den på marken utan att tänka mig för. I samma sekund som jag droppar flaskan känner jag hur någon nyper as hårt i min arm och där står en vakt. för det första får man inte dricka i rökrutan och för det andra får man -särskilt med tanke på den första anledningen- inte krossa flaskor i rökrutan. Vakten säger med bestämd ton "plocka upp det där" Jag hoppar direkt ner på alla fyra och plckar frenetiskt som en och annan lodis. så hör jag en röst säga "stoppa det i väskan" och jag lyder direkt order men hör då hur någon fnissar och så är det vakten som säger "jag skojja bara". Nu när jag tänker tillbaka kan jag se att hade jag varit man hade jag nog blivit utslängd.
/Sara
En annan gång när jag stod i rökrutan, lite på alerten, så drack jag en flaska öl och när flaskan var slut så droppade jag den på marken utan att tänka mig för. I samma sekund som jag droppar flaskan känner jag hur någon nyper as hårt i min arm och där står en vakt. för det första får man inte dricka i rökrutan och för det andra får man -särskilt med tanke på den första anledningen- inte krossa flaskor i rökrutan. Vakten säger med bestämd ton "plocka upp det där" Jag hoppar direkt ner på alla fyra och plckar frenetiskt som en och annan lodis. så hör jag en röst säga "stoppa det i väskan" och jag lyder direkt order men hör då hur någon fnissar och så är det vakten som säger "jag skojja bara". Nu när jag tänker tillbaka kan jag se att hade jag varit man hade jag nog blivit utslängd.
/Sara
jobbiga kvinnor har cirklat omkring mig idag.
Min dag har till en obehagligt stor del kretsat kring kvinnor som jag djupt ogillar.
Såklart inte bara, men blev en obehagligt stor mängd som har fått mig att må dåligt bara..
Började gråta mitt under dansklassen (inte så att någon såg) och åkte i förtvivlan hem till sara för att dricka en härlig coca-cola-company dryck och titta på debatt med temat "har jämställldheten blivit överdriven?".
En av debatörerna var en författare jag ogillar grovt. Elise Claeson.
Förutom att hon har, enligt mig, väldigt konstiga åsikter så var hon så jävla orespektfull när hon var och hade föreläsning på vår skola.
Jag hatar henne lite grann. Kanske mest bara för att jag är sur idag.
Och på dansen så är majoriteten av alla tjejer idioter.
Säkert killarna med, men det finns en grej som gör det så tydligt att följarna (tjejerna) är jobbiga. Eftersom det finns fler följare (tjejer) än förare (killar) så får man som följare ibland vänta ett litet tag och herregud vad vissa idiot-tjejer ska vara giriga och hoppa framför en och skrika "jag vill dansa" och sen fnittra.
Det är jag och några fler tjejer som alltid väntar mest bara för att det finns så jävla många kuktjejer som ska hålla på och springa framför en för att dom aldrig nånsin vill få vänta ett tag, utan kräver att få dansa hela tiden på min och de få andra som är trevliga och sympatiskas bekostnad.
Okej förmodligen kan ingen riktigt fatta den här grejen för det är bara dom från dansen som skulle förstå grejen (och möjligen Sara, eftersom jag lagt ner så mycket tid på att förklara för henne, stackarn) och eftersom jag ogillar nästan alla förutom han med tatueringar och hästsvans och glasögon så är det inte direkt som att jag gett dom vår bloggaddres. Så de kan inte läsa det här.
Men ja, i alla fall jag hatar dom lite grann. Kanske mest bara för att jag är sur idag.
Sen finns det också många bra bra bra tjejer som har varit i min närhet idag.
Till exempel Sara, Emma, Amanda, Rebecka, mamma och den där bra feministen med krulligt hår och glasögon i debatt.
Bara för att liksom visa att det också funnits många bra tjejer och kvinnor i mitt liv idag. Såklart!!!
Sen får vi inte glömma bort mig själv. Jag är bra. Och tjej.
/Miriam
Såklart inte bara, men blev en obehagligt stor mängd som har fått mig att må dåligt bara..
Började gråta mitt under dansklassen (inte så att någon såg) och åkte i förtvivlan hem till sara för att dricka en härlig coca-cola-company dryck och titta på debatt med temat "har jämställldheten blivit överdriven?".
En av debatörerna var en författare jag ogillar grovt. Elise Claeson.
Förutom att hon har, enligt mig, väldigt konstiga åsikter så var hon så jävla orespektfull när hon var och hade föreläsning på vår skola.
Jag hatar henne lite grann. Kanske mest bara för att jag är sur idag.
Och på dansen så är majoriteten av alla tjejer idioter.
Säkert killarna med, men det finns en grej som gör det så tydligt att följarna (tjejerna) är jobbiga. Eftersom det finns fler följare (tjejer) än förare (killar) så får man som följare ibland vänta ett litet tag och herregud vad vissa idiot-tjejer ska vara giriga och hoppa framför en och skrika "jag vill dansa" och sen fnittra.
Det är jag och några fler tjejer som alltid väntar mest bara för att det finns så jävla många kuktjejer som ska hålla på och springa framför en för att dom aldrig nånsin vill få vänta ett tag, utan kräver att få dansa hela tiden på min och de få andra som är trevliga och sympatiskas bekostnad.
Okej förmodligen kan ingen riktigt fatta den här grejen för det är bara dom från dansen som skulle förstå grejen (och möjligen Sara, eftersom jag lagt ner så mycket tid på att förklara för henne, stackarn) och eftersom jag ogillar nästan alla förutom han med tatueringar och hästsvans och glasögon så är det inte direkt som att jag gett dom vår bloggaddres. Så de kan inte läsa det här.
Men ja, i alla fall jag hatar dom lite grann. Kanske mest bara för att jag är sur idag.
Sen finns det också många bra bra bra tjejer som har varit i min närhet idag.
Till exempel Sara, Emma, Amanda, Rebecka, mamma och den där bra feministen med krulligt hår och glasögon i debatt.
Bara för att liksom visa att det också funnits många bra tjejer och kvinnor i mitt liv idag. Såklart!!!
Sen får vi inte glömma bort mig själv. Jag är bra. Och tjej.
/Miriam
meningzlözheten
Det är så hemskt jobbigt när ens föräldrar eller släktingar blir besviken på en.
Hellre får de bli arga.
Häromdagen så var jag hos mormor. Jag stannade där länge och åt middag med henne för hon är så förskräckligt ensam och det är så synd om folk som är så ensamma.
Mormor tyckte min väska var fin, så hon höll upp den för att titta på den, då mitt cigarettpaket stack fram tydligt och prydligt. Kändes så hemskt, hon sa ingenting, men bara tanken på att man gjort någon så ledsen.
Vill inte göra mormor ledsen.
Påminner mig om när jag och Emma hade vår... kanske tredje spelning eller nåt sånt, och vi för första gången spelade en låt jag skrivit som heter "neonlight". Ojojoj vad detta störde pappa, han blev så besviken. Han visste att han inte kunde vara arg, säga så mycket, men besviken kunde han vara.
Låten handlar om att vara full och dansa i neonljus och gråta i främmande killars famnar.
Allt som jag förresten brukade älska förut.
Känner mig så väldigt trött just nu. Jag vill inte dansa på dansgolv med rökmaskiner och blinkande lampor och musik som egentligen är helt störd och som vuxit fram ur en drogkultur. Det hör man ju, trance. Det hörs ju att det är onaturligt och stört. helt stöööört.
Jag vill sitta ner och prata. Nej, jag orkar inte mer skaka på rumpan. Min tid är nog förbi. Känns meningslöst. Så otroligt meningslöst.
Snygghet känns meningslöst också.
/Miriam
Hellre får de bli arga.
Häromdagen så var jag hos mormor. Jag stannade där länge och åt middag med henne för hon är så förskräckligt ensam och det är så synd om folk som är så ensamma.
Mormor tyckte min väska var fin, så hon höll upp den för att titta på den, då mitt cigarettpaket stack fram tydligt och prydligt. Kändes så hemskt, hon sa ingenting, men bara tanken på att man gjort någon så ledsen.
Vill inte göra mormor ledsen.
Påminner mig om när jag och Emma hade vår... kanske tredje spelning eller nåt sånt, och vi för första gången spelade en låt jag skrivit som heter "neonlight". Ojojoj vad detta störde pappa, han blev så besviken. Han visste att han inte kunde vara arg, säga så mycket, men besviken kunde han vara.
Låten handlar om att vara full och dansa i neonljus och gråta i främmande killars famnar.
Allt som jag förresten brukade älska förut.
Känner mig så väldigt trött just nu. Jag vill inte dansa på dansgolv med rökmaskiner och blinkande lampor och musik som egentligen är helt störd och som vuxit fram ur en drogkultur. Det hör man ju, trance. Det hörs ju att det är onaturligt och stört. helt stöööört.
Jag vill sitta ner och prata. Nej, jag orkar inte mer skaka på rumpan. Min tid är nog förbi. Känns meningslöst. Så otroligt meningslöst.
Snygghet känns meningslöst också.
/Miriam
studiebesök på nivå 22
Vi skulle göra studiebesök på nivå 22 liksom.
Om någon inte har varit där så kan jag ju säga att det är helt otroligt. Ännu lustigare än vad jag trodde.
Killarna satt och dansade smått från borden och tjejerna.... äsch det går inte ens att beskriva, snobbminerna kom i alla fall på som ni ser på den nedre bilden. Jag och Amanda försökte ju i alla fall anpassa oss.
Herregud.
Nästa helg blir det kanske klubb blå dårå!?
/Miriam
