Katrin Zytomierska

Katrin Zytomierska skriver ett inlägg som handlar om "Att antasta en tjej".
Hon skriver bl.a.
"Jag har aldrig blivit antastad på krogen. Vad är det för nonsens? En kille som tafsar på en tjej ser ner på henne. Ser på henne som en slampa och något utan värde. Så ser inte killar på mig. Jag har heller ingen väninna som någonsin blivit tafsad på. Inget som hon berättat för mig i alla fall."
Vad är det för jävla skit undrar jag?
Både jag och alla mina nära vänner (vet inte hur det är med de som inte är lika nära) har blivit tafsade på av män när vi gått ut. Både mina tjejkompisar och mina killkompisar. Om alla dom som utan lov har tafsat på mig på krogen inte respekterar mig så beror det inte på att jag inte har gjort mig förtjänt av respekt så som Zytomierska gjort utan en respektlös hållning gentemot kvinnor och tjejer över huvudtaget, hos dessa människor.
Det är helt enkelt så att det finns en del män som beter sig som fullkomliga djur när dom går ut och tar sig en öl. Och att det som Zytomierska säger "ändå inte är så farligt om en kille daskar till en eller tar på tutten lite" och att vi ska låta dom hållas måste stå för henne.
Och om hon aldrig har blivit tafsad på ute, hur kan hon då bedöma att det inte är så farligt?? Hon har ju aldrig upplevt känslan!
Hon använder stilen "vi ska fan inte göra oss till offer, det är ju dom det är synd om" som jag är allergisk mot. I ett möte där jag tar på dig, slår dig eller trakasserar dig verbalt går det inte att förneka att jag skadar dig. Trots att jag kanske har levt ett destruktivt liv och annars inte skulle gjort så, så går det inte att bortse från att jag skadar dig och att det är jag som måste anpassa mig, inte du.
/Miriam

i somras



Alltså vilka strandpumor *burning hot*

Jag vill ha tillbaka sommaren och håret under armarna som jag sparade ut för att i ett dumt jävla infall raka bort. Det tog fan tid och nu är det borta!

/Miriam

teen

Allting är rätt tungt och jobbigt just nu (på riktigt alltså!), p.g.a. saker som har hänt.
Jag känner mig som Britney gör när hon sjunger I'm not a girl, not yet at woman.
Jag vet inte om jag helst vill få ett jättestort och mysigt gossedjur att trösta mig med eller en tröstande mans famn att få krypa ner i. En bardom känns så väldigt långt bort och ett vuxenliv känns också bara so far away.
/Miriam

tjugofemte december

åhh alltså allt är jäkligt fint.
igår var det julafton, idag är jag sjuk och det är som värsta floden fårsar ner mot magen från min näsa med snor det är verkligen äckligt men jag är skitglad och bara glad glad glad glad!
min kropp faller isär, gör ont överallt men jag är så jävla glad!
och nu pratar jag med honom, och han frågar om vi inte kan ses snart, i mellandagarna, och nämner kanske nåt om abrahamsberg. men abrahamsberg är så himla nära mig och jag kan inte träffa nån jag gillar så himla nära vår lägenhet för då blir det så verkligt och jag får så himla ont i magen och kommer dö!
/miriam

signe simensen och nio till fem

Rebecka visade mig en name the pet-video som signe simensen är med i och reklambilder från american apparel med henne.


American Apparel har massa bilder som typ ser ut som rena rama porren. (Sen att dom bara verkar anställa butikspersonal som är tillräckligt snygga för att vara modeller är också helt stört.)
Fattar inte grejen. Sen så utger dom sig liksom för att vara lite medvetna och feministiska, dom här tjejerna. Och dom kan säkert skratta åt andra tjejer som (som rebecka sa) "har exakt samma kläder som dom minus ett par dr martens på fötterna".
Jag dör på att man kan komma undan grejer som är så fruktansvärt dumma med så jävla enkla medel.
En annan tjej som kommer undan är nio till fem med t.ex. ett sånt här inlägg.
Jag förstår inte hur man inte kan se problemen med att bara skriva om beniga axlar, smala pojknackar och pojkar som luktar gott.
Hennes blogg går ut på att måla upp ett fantastiskt liv i perfekt töntindie-tappning där ALLT handlar om att kyssa pojknackar, dricka rosévin iklädd babydoll-klänningar & rosett (aldrig utan smink, inte ens när hon ska visa hur man sminkar sig i ett filmklipp är hon osminkad i början) och att hennes favorithobbys som t.ex. är att lukta på sin fina pojkvän och baka gulliga cupcakes.
Det är absolut inte fel att ta fina bilder på sig själv och på fina cupcakes, men jag tycker att om man har en blogg som man uppdaterar flera gånger om dagen med flera läsare har man ett ansvar. Det är en annan sak om man uppdaterar mer sällan för då är det uppenbart att bloggen inte speglar ens liv alls. Och även om dom flesta om dom tänkte efter skulle förstå att även om man uppdaterar flera gånger om dagen med fina saker så är det inte bara sådär fint så går massa omkring och känner sig helt värdelösa.
Och jag tar inte alls väldigt lätt på motargumentet att man inte ska tvinga in alla bloggtjejer in i en förebildsroll, men jag ser inte riktigt någon annan lösning. Jag tycker alla borde sträva efter att vara bra människor och bra förebilder och jag kan i ärlighetens namn inte riktigt förstå varför man inte skulle vilja vara en bra förebild!
/Miriam

miriam förklarar varför man behöver sara som vän

när jag är med sara får hon mig att må bra för hon förstår vad jag menar även om jag är trött och förklarar jättedåligt eller om jag pratar med massa mat i munnen för att hon förstår faktiskt exakt allt jag vill säga och jag förstår henne för jag har nästan aldrig träffat nån som jag jämt håller med så mycket och jag kan älta saker som får mig att känna mig som skit och sen så på nåt magiskt sätt pratar jag med sara och så blir det så uppenbart att det inte spelar nån roll eller att det kanske inte ens är så för jag kan vara ensam eller med andra människor och inse att det är ett faktum att jag är en dålig/ful/tråkig människa men sen gör hon det så uppenbart att det är löjligt så jag nästan skäms över att ha tänkt så och det är bra.

jag kan tycka att mina svagheter är dom svagaste svagheterna man kan ha men vi är så lika och om hon har en sida som jag ser som en svaghet hos mig tycker jag bara att den är bra när jag ser den hos henne och det är så mycket lättare för mig att gå upp i att vi två är så jävla bra än att tycka att bara jag är bra för hon gör att jag blir bättre och hon får mig att se att jag är bra för hon och jag är så lika och vissa sidor som hon har men som jag inte har känns inte ens främmande för ibland blir det liksom svårt att skilja på hennes och mina sidor för dom känns så lika och så bra och fast hon ibland är annorlunda än jag kan jag förstå dom sidorna ändå och det känns som att hon kan det med mig också för det finns en ömsesidig respekt och likhet i hur vi är och ser på varandra.


ibland hittar man så rätt och jag blir väldigt ledsen över att inte alla får ha såna vänskapsbad och jag får ont i magen av tanken på att vi kommer bli så himla vuxna och tanken på att våra promenader inte kommer vara lika viktiga och att det kommer framstå som lite onödigt att berätta om varenda detalj och allt man tänker och känner för jag älskar faktiskt det och jag känner mig aldrig kvävd av det och jag hatar när andra känner sig kvävda av det för då fattar dom ju bara inte hur bra det kan kännas tror jag.


/miriam

underbaraclara

Jag gick in på den här underbaraclara bloggen som alla tipsar om och säger är så trevlig.
Det var den också.
Jag är med i en tävling där och drömmer om att vinna massa fina kläder.
Så jag kan bli snygg och så.
/Miriam

(utan inbördes ordning)

Måste bara få tipsa er om mina nygamla förälskelser.
För hm vad blir det, kanske några år sen så skaffade jag mig myspace. Hängde runt skitmycket och lyssnade skitmycket på olika band. Gick nu in på några av mina gamla förälskelser och ni måste få höra för åhh ahh åhh ahh så himla fantastiska.


Alla bilder har jag lånat från bandens/artisternas respektive myspace's. 


Bild nr. 1:  HÄGGA
Då hette han bara Hägga, nu så stod det Hägga & the thieves from north på hans myspace.
Lyssna till exempel på låtarna "Elvis the king" och "In a different light" och fall för charmen.


Bild nr. 2: LE PLAISIR DE CIRQUE
Måste säga att framför allt deras två låtar som dom samarbetat tillsammans med Hägga med får mig att dö. Sen hade dom nog tagit bort några av dom låtarna jag älskade förut. 
Lyssna till exempel på: "Livet på omvägar" (heter bara "livet" på myspace) och vrid dig av vemod och förälskelse för det här, DET GÖR ONT I HJÄRTAT SÅ FINT ÄR DET!!!!


Bild nr. 3: THE MAGNIFICENT SEVEN 
Det här bandet är väldigt fint och gulligt och jag älskar fioler och jag kan inget om det men visst låter det som folkmusik? Om det här låter som folkmusik så tycker jag att allt borde låta lite mer som folkmusik.
Lyssna till exempel på "Dancing with the devil", "Beware of the wolves" och "A season in hell". 


Bild nr. 4: AGENT SIMPLE
Har tänkt många gånger att det här måste vara den finaste mannen på jorden. Det är nånting. Bara.
Lyssna till exempel på "Make a right", "Friday" och "Brother".


/Miriam

ben


när jag var liten tyckte jag alltid att den där delen av benet var så fult. alltså inte bara på mig. utan på alla.
precis där det blir tjockare under knäet.
thanks to sailor moon tror jag faktiskt. tyckte hon var så snygg. och hon har minsann inte något tjockt där.
men ah... tänkte bara säga att jag plötsligt kom på mig själv med att tycka att den delen av benen är väldigt fina.
men det är lite konstigt att det är mindre hår precis där det börjar bli tjockare på baksidan, men på framsidan och lite längre ner på backsidan är det ju massa hår. konstigt.
fast det spelar mig verkligen ingen roll. jag ser ändå inte den delen av mina ben om jag inte drar upp benen mot huvudet, vilket jag ju inte gör så jätteofta.
/miriam

jag och jack black.

Hörde mig själv säga "nej, han är för ful för mig" idag.
Kom på en grej. Det är han inte alls det.
Jag har av en total slump hamnat i kretsar av hysteriskt vackra människor (faktiskt något utöver det vanliga). Både klädes-mässigt och grund-utseende-mässigt. 
Jag har nog blivit lite utav ett wildcard. Och nu vill jag inte att ni ska tro att jag sitter här och menar "åhh jag är så ful och jag är så ledsen över det". 
För har jag tagit mig en nivå högre så betyder ju det att jag har vägt upp med min personlighet, uppenbarligen. Vilket faktiskt är jävligt coolt.
Jag prioriterar inte utseende så speciellt högt, även om jag tycker att det är kul med fina och roliga kläder. 
Men jag kan helt enkelt konstatera att jag har lyckats fiffla till mig sällskap som ligger på en högre nivå rent utseendemässigt, p.g.a. min personlighet och min list antar jag. 
Jag kan känna mig lite hemligt stolt över att jag lyckas få killar som är way to hot for me egentligen. 
Det sprider sig ett leende på mina läppar när jag tänker på att jag lite är en kvinnlig motsvarighet till Jack Black, som får snyggare tjejer än han själv är för att han är kul. Och en sådan prestation är enklare för en kille än för en tjej faktiskt. Därför är jag alltså inte lika bra som Jack Black utan BÄTTRE ÄN JACK BLACk. 


(Jack Black bilden : http://larryfire.files.wordpress.com/2008/12/jack-black-708.jpg


/Miriam

tisdag

Jag kan hantera att tycka att nån är skitsnygg och charmig utan att den tycker det tillbaka. Men jag kan inte hantera att någon först tycker det och sen ballar ur sig och inte alls tycker det.
Jag skulle väl kunna formulera det lite såhär:


Jag behöver inte att du ska vara intresserad av mig över huvudtaget, just nu behöver jag verkligen INTE det, och om du är det i alla fall får du faktiskt vara det jämt, eller inte alls, som sagt. Klarar inte bergådalbanagrejerna.


Det är bara så förnedrande att först känna sig BEDÅRAD
och sen HÅNAD.


/Miriam

genau

Inatt levde jag livet med en kille i berlin vars chef hade sagt "beställ vad och hur mycket du vill på företaget" och sen på morgonen så åkte jag flygplan hem till stockholm vilket får mitt hjärta att brista lite grann. VILLINTEVILLINTEVILLINTE. 


Min själ hinner inte med. 


Och allt jag kan tänka på är den där vackra mannens stora brunna läppar och hur dom formas till ett leende när jag säger nåt OCH JAG SMÄLTER.


/Miriam

igenigenigen

JAG ÄR TRÖTT PÅ ATT TÄNKA PÅ ATT JAG PROVOCERAR FOLK MED MINA ÅSIKTER
FOLKS ÅSIKTER PROVOCERAR MIG SJUKT MYCKET
Jag försöker tänka att det är 
coolt
vackert
beundransvärt
imponerande
att vilja göra en barnslig tonårsrevolt.
/MIRIAM

jag håller i anteckningsboken samtidigt som jag skriver - för att visa mina goda vilja

Idag har varit så himla overklig och konstig.
Jag har haft ont i huvudet sådär på sidan så att det känns som inbillning och sen så har det känts som att jag har bråkats fast jag kanske egentligen inte har det. Eller jag vet inte, kanske jag visst har gjort...
Vill inte sätta på mig slöja i moskén
Vill inte låta bli att gå in i moskén
Vill att alla ska förstå och bry sig och känna lika mycket för detta som jag
Vill att jag ska fatta på riktigt att alla andra bryr sig också, för det gör dom egentligen
Känner mig bara så ledsen över att några i min klass sa "Det är bara en barnslig tonårsrevolt" när jag tyckte att killarna också ska sätta på sig slöjor när vi gör klassbesök i moskén.
Jag undrar om jag gör detta mer dramatiskt än vad det är för att jag tror att det blir vackrare då.
Det är bara tråkigt att ha gått i samma klass i 12 år och märka att bilden av mig som en person som vill gå till moskén och bara provocera tonårsaktigt finns. 
/Miriam

thank God it's friday

Aldrig förr har jag blivit så glad över att få mensen tidigare än jag räknat med. 
Vi ska ju till berlin nästa vecka och bo nåra i en lägenhet, då är det ju faktiskt nästan i allas angelägenhet, eller hur?


Nu när jag tänker efter i och för sig vet jag inte om det är värt det. Får man mens tidigare än man ska så betyder det att man i slutändan kommer ha mens fler gånger i  livet? För jag antar att det inte finns ett bestämt antal gånger man ska mens och sen kommer klimakteriet, utan att det snarare finns en bestämd tidpunkt för klimakteriet och har man otur så skulle det, i teorin, kunna bli så att man fick ha mens dubbelt så många gånger i sitt liv som nån annan? 


Herregud.
Ångrar kanske mina glädjeord nu...


/Miriam


P.S. Jag hoppas att alla förstår att rubriken är ett skämt. Självklart skulle jag aldrig någonsin skriva en så tacky rubrik seriöst. Självklart.


P.S.2. Kom på att kvinnor som får många barn missar massa i jämförelse med kvinnor som inte får barn. Det var det mest orättvisa nånsin FYFAN.
Å andra sidan kanske jag kan överväga att acceptera det med tanke på att en förlossning kanske nästan är likvärdigt kroppsligt jobbig som nio månaders mens. Kanske. 
Om det är en smärtsam förlossning. Kanske.

sverigedemokraterna

Sitter här och tänker lite löst på det här med sverigedemokraterna och demokrati.
Jag är jätterädd för sverigedemokraterna! Jag blir rädd när jag ser att det står sverigedemokraterna någonstans.
Oavsett vad de vill kalla sig så partiet grundades 88 av personer från BSS (Bevara Sverige Svenskt, en uttalat rasistisk rörelse). 
Samtidigt lever vi i en demokrati. Och visst är jag väl för demokrati?
Tycker jag alltså att det är fel att detta parti inte släpps in på samma sätt i skolor som andra partier? 
Sen skäms jag över att Lars Leijonboorg (F) är sämre än Jimmie Åkesson (SD) här:


/Miriam

Är väldigt trött på rosetter och muffins, men väldigt förtrollad.

Jag är väldigt trött på människor som målar upp sina liv som så perfekta.
Till exempel tjejer som bloggar och bara skriver om hur fint, sött och fantastiskt allt är. Det enda som nämns hela tiden är att deras pojkar luktar gott, att dom alltid har på sig fina klänningar och blir bjudna på bubbel i parker, där det för övrigt alltid är sol (eller möjligen romantiskt regn). 
Sen låtsas man att man är medveten och jag undrar om jag förväntas förstå att den där tjejen som jämt är så söt och snygg och cool också kan få uppstötningar?
Jag vet att ni är poesi och sagor och jag älskar det, men problemet är att ni uppger er för att vara riktiga så att jag känner mig osäker.
Sen så är jag rädd för att folk ska tycka att jag är likadan. För att jag sätter också på mig fina kläder varje dag. Och ibland pratar jag med samma tonfall. Och jag pratar också gärna teori men vill ändå lite grann få vara väldigt fin och magisk. Och jag vill också att dom taggade bilderna på facebook ska få mig att se värdig ut. 
Fast liksom inte. Bryr mig inte. Säger vi.
/Miriam

Rolf Hillegren och Artikel 19

Om någon av er har missat Rolf Hillegrens ytterst smidiga utalande:

"Tar man en kvinna och en man som känner varandra och kvinnan säger att hon inte har lust i dag, och mannen kör ändå. Visst är det oschyst men kanske inte värt två års fängelse. Det liknar mer en ordningsförseelse."



Jag söker lite på Rolf Hillegren och hittar den mest spännande bloggen någonsin.
Detta läser jag först:

"I dagarna tvingades vi återigen ta del av feministernas avsiktliga missförstånd. Folkpartiets Birgitta Ohlsson, Vänsterpartiets Lars Ohly och Miljöpartiets Peter Eriksson försökte nedmontera landets rättssäkerhet genom att missförstå kammaråklagare Rolf Hillegrens utspel om våldtäkt. En någorlunda normal medborgare torde utan problem förstå att Hillegren menade att en våldtäkt kan ta olika uttryck. Hillegren menade med största säkerhet att man ibland måste konstatera att en våldtäkt i själva verket utgjorde nära på ett missförstånd mellan parterna. Ohlsson, Ohly och Eriksson som till dags dato torde vara välkända bland medborgarna till följd av deras radikalfeministiska utspel i tid och otid missförstod givetvis Hillegren och försökte därigenom placera alla våldtäktsmän i samma fack. Man måste göra en viss åtskillnad mellan en man som döms med anledning av att han idkade samlag med en aningen överförfriskad flickvän och en våldtäksman som istället utförde en brutal utomhusvåldtäkt på en okänd kvinna. Således borde även våldtäktens staffvärde variera från fall till fall och måhända även ärendets bevisprövning. Ohlsson, Ohly och Eriksson missförstod givetvis Hillegrens resonemang och försökte således flamsifiera frågan på äkta feministiskt manér."

Text tagen från http://artikel19.blogspot.com/

Tycker att det är väldigt svårt att förstå hur man kan tolka ut att Hillegren skulle ha menat att det skulle handla om ett missförstånd. Hillegren har ju tydligt sagt att det handlar om när en kvinna säger att hon inte har lust men mannen "kör ändå", vilket i sig är den mest vidriga beskrivningen. Som om mannen körde en bil.
Sen denna bild av att det skulle vara bättre att bli våldtagen av sin pojkvän än av en man som hoppar fram i buskarna har jag väldigt svårt att förstå. Om jag någon gång har haft sex med någon av fri vilja skulle det betyda att denna person kan komma när som helst (när vi är i ett förhållande i alla fall). Är inte kontrollen över sin egen kropp värd något? Vad är det som gör att det nödvändigtvis skulle vara värre att bli våldtagen av en främling än av någon man älskar?
Förstår inte alls det faktiskt.

Jag skulle verkligen vilja veta hur Hillegren skulle känna sig om han blev våldtagen i analhålet av sin pojkvän eller flickvän.


/Miriam

Bara för att hålla er uppdaterade (medveten om att singular kanske skulle vart mer passande)

Öjöjöj, msnflirtar så jävla hårt just nu.
Skriver saker som "Ja, visst kan jag ta hand om dig när du är sjuk - eller när du inte är sjuk;)"
Så jävla hett va.
Släpper alla spärrar och är beredd att inte låtsas om att mannen i fråga är sjukt töntig.

/Miriam

kroppsbehåring.



I relativt många år nu, sen puberteten, har jag gått runt och trott att jag inte vågar låta bli att raka bort kroppsbehåring här och kroppsbehåring där. Jag har inte vågat ta av mig tjocka strumpbyxor fast det har varit jättevarmt ifall jag inte har rakat benen för jag har trott att alla kommer titta. Framför allt har jag oroat mig över vad söta killar skulle kunnas tycka.
Men, i sommar har jag slutat raka mig under armar och på ben.
Då kan man för det första konstatera att ytterst få lägger märke till det över huvudtaget, och att de som ändå lägger märke till det oftast är tjejer.
Det är på sitt sätt så väldigt enkelt, mycket enklare än vad jag trodde att det skulle vara.

Smtidigt är det väldigt krångligt. Det är skönt att slippa raka mig, men jag känner mig finare och bekvämmare när jag är rakad.
Jag gör faktiskt inte det här för min egen skull. Men vem har bett mig att göra det för någon annans skull?
Jag gör det för att det är sorgligt att min lilla 3åriga flicka som jag sitter barnvakt åt inte hade fattat att kvinnor också har hår under armarna, och jag gör det för att någon ska kunna se mig såsom jag har sett andra tjejer som inte rakar benen och tänkt att "okej jag kan också".
Och samtidigt hatar jag folk som gör nånting för mänskligheten och sen ska tycka att den är lite bättre än just den mänsklighet som den offrar sig för. Och hur man än anstränger sig så är den fällan smått oundviklig.



Puss från Miriam


Uppdatering
P.S. VIll tillägga att jag verkligen har lärt mig att också tycka att det kan vara fint och snyggt och att det är häftigt!

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0