sagor och sex och politisk korrekthet.
När jag gick i typ sjuan så hade jag en klasskompis som jag var med rätt så mycket.
Hon var den som förde in mig i världen av internetkontakter. Hon var nummer 1 på det området, var jag helt säker på då.
Hon pratade med massa killar, och till och med i telefon och till och med hade hon telesex (inser nu att jag inte ens är 100 på om det är så det heeter, telesex?). Det var långt ifrån min värld. Min fega lilla värld.
Däremot så fick hon med mig så att jag också kunde prata på internet med killar som sa att jag var snygg och söt och ville knulla med mig.
Jag var nog ganska nöjd ett tag, fick väl den bekräftelsen jag sökte.
Men jag var inte riktigt nöjd, för min kompis blev friad till av sina internetkontakter (!).
Och framför allt, det som gjorde mig mest avundsjuk, var att en av hennes kontakter kallade henne för "dumdum". Jag kunde inte tänka mig något gulligare. Min högsta önskan var att också få vara någons "dumdum".
Så här i efterhand funderar jag lite på varför detta var det jag så gärna ville bli kallad. Jag kan förstå och känna igen mig i varför jag ville få höra att jag var snygg, men jag skulle inte vilja bli kallad dumdum.
Fast samtidigt så vill jag visst vara en dum och söt tjej ibland. Smeknamnet syftar ju exakt på det, någon som är sådär gulligt korkad och liksom bara sötast i världen.
Ibland känner jag att jag vill vara så.
Det får man försöka kämpa emot. Som Rebecka brukar säga "man kan behålla magin i sagorna även om man gör dom politiskt korrekta". Det är väl samma sak egentligen.
Men ibland kan man ju känna sig förvirrad och tänka
"Det kan hända att det går att behålla magin i sagorna trots att man gör dom politisk korrekta, men går det att behålla passionen i det sexuella om man är politiskt korrekt?"
/Miriam
Hon var den som förde in mig i världen av internetkontakter. Hon var nummer 1 på det området, var jag helt säker på då.
Hon pratade med massa killar, och till och med i telefon och till och med hade hon telesex (inser nu att jag inte ens är 100 på om det är så det heeter, telesex?). Det var långt ifrån min värld. Min fega lilla värld.
Däremot så fick hon med mig så att jag också kunde prata på internet med killar som sa att jag var snygg och söt och ville knulla med mig.
Jag var nog ganska nöjd ett tag, fick väl den bekräftelsen jag sökte.
Men jag var inte riktigt nöjd, för min kompis blev friad till av sina internetkontakter (!).
Och framför allt, det som gjorde mig mest avundsjuk, var att en av hennes kontakter kallade henne för "dumdum". Jag kunde inte tänka mig något gulligare. Min högsta önskan var att också få vara någons "dumdum".
Så här i efterhand funderar jag lite på varför detta var det jag så gärna ville bli kallad. Jag kan förstå och känna igen mig i varför jag ville få höra att jag var snygg, men jag skulle inte vilja bli kallad dumdum.
Fast samtidigt så vill jag visst vara en dum och söt tjej ibland. Smeknamnet syftar ju exakt på det, någon som är sådär gulligt korkad och liksom bara sötast i världen.
Ibland känner jag att jag vill vara så.
Det får man försöka kämpa emot. Som Rebecka brukar säga "man kan behålla magin i sagorna även om man gör dom politiskt korrekta". Det är väl samma sak egentligen.
Men ibland kan man ju känna sig förvirrad och tänka
"Det kan hända att det går att behålla magin i sagorna trots att man gör dom politisk korrekta, men går det att behålla passionen i det sexuella om man är politiskt korrekt?"
/Miriam
Kommentarer
Trackback
