dum grej me mej

Jag har alltid varit sjukt rädd för allting. Det är nog mammas fel.
Hon har alltid varit hysterisk med oss när vi var små, så fort man såg en fyllegubbe eller vad som helst.
Inte konstigt att jag fortfarande idag blir rädd.
Förutsatt att dom inte pratar med mig eller att jag har vänner med mig så är jag typ helt lugn.
Men om det är något som får mig att bli skitskraj är det när man sitter ensam på tunnelbanan och fyllegubbar ska komma och prata med en. Jag kan inte ge en enda bra förklaring till varför, för jag tycker inte att man ska bli rädd. Dom är människor som alla andra, men jag kan inte låta bli.
Det är inte så konstigt att jag blir rädd när en fyllegubbe ska ta och klänga. Men det finns ju många som bara ska prata. Då har jag ingen rätt att bli rädd, det är taskigt av mig rent av.

P.S. Idag hade vi rekordfå läsare på 30 dagar. 7 stycken haha.

/Miriam

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0